Det var med tämligen stort intresse jag följde valutgången i Danmark i tisdags. Och resultatet följde lyckligtvis de signaler som opinionsundersökningar signalerat tiden innan valdagen; danskarna önskade förlängt borgerligt styre, huvudstadens sedvanliga vänstervridning till trots.
Politiken i det närmsta av grannländer fascinerar genom dess säregenhet. Ett par jättekliv från min studentlya i Lund möts man av en politisk situation som är ganska olik den svenska. Vi ser en huvudstad med en socialistisk fristad och områden där extremvänstern (läs Enhetslistan och SF) erhåller helt uppåt väggarna starkt stöd. Vi ser ett kristdemokratiskt parti som betecknar sig som borgerliga, men som samtidigt väljer att stödja en vänsterallians innehållande partier som betecknar sig som marxistiska. Undra varför danska Kd endast erhöll 0,9 procent av väljarnas stöd!? Vi ser en borgerlighet som inte ens under goda ekonomiska förhållanden kan lova skattesänkningar, detta trots att landet har ett av världens högsta skattetryck.
Men i myllret av vänsterextremism, kollektivism och udda agerande kristdemokrater finnes i alla fall en ljusglimt värd att nämna; Konservative Folkeparti, med Bendt Bendtsen vid rodret. Vid partiledarträffen på valnatten i Christiansborg var Bendt Bendtsen ensam om att påtala vikten av ett minskat skattetryck framöver. Låt oss hoppas att Bendt och hans 17 partikamrater får gehör för åtminstone några frihetsreformer i det danska folketinget. Tyvärr ser det dock inte helt ljust ut.
